Vad skönt det är när man känner att saker och ting går bra!
Linc är ju otroligt rädd för andra hundar och upplevs aggressiv av hundägarna. Så det han egentligen behöver mycket av, hundmöten med snälla hundar, blir det inte mycket av eftersom folk går omvägar för att "slippa" honom..

Men så finns det dom som han faktiskt lärt känna, hundar alltså, och då blir han som förbytt. Han blir världens sötaste och raraste lilla skit, dyrkar sina vänner och är verkligen drömhunden han var menad att bli :)

En sån vän är Labbetiken Birka! Tyvärr bor Birka och hennes matte i Umeå så det blir inte att dom ses ofta, men just nu är hon här med sin matte (och en av mina bästa vänner, Cicci). Linc avgudar denna stora svarta tik och har till och med busat runt lite på ängen med henne trots storleksskillnaden. Tänk att en sån liten skit kan leka så bra med någon så stor? :) Härligt att se!!

Så till nästa lyckokast.
På morgonpromenaden idag fick vi möte av en stor (och då menar jag STOR) lurvig hund + husse. Jag drog åt mig Linc & Chess som vanligt så dom inte ska flyga runt i sina koppel, sen pratade jag lugnt med dom så dom inte skulle gå upp i varv. Jaja, jag erkänner, det är minst lika mycket så Jag ska hålla mig lugn ;) Man blir lätt stressad vid hundmöten när man är van vid en rabieshund i kopplet.
I vilket fall så blev det inte alls som jag trott, att Linc skulle balla ur. Nej, han höll sig riktigt lugn! Den andra hunden däremot blev lite tokig och hussen morrade som en varg, men Linc var lugn!!
Vad hände?! Jag blev så glad att jag gick en längre promenad av vad som var menat och när vi efter 50min kom hem igen var både jag och hundarna nöjda och glada och förtjänta av en god frukost! Hur gott det nu är med torrfoder kan jag inte svara på ;) Men dom ska faktiskt få varsinn toarulle med korv när jag ska åka iväg på möte en timma lite senare!